Ridlärare Judit-Karin Jacobsen

Sedan snart två år är Judit-Karin Jacobsen verksam på ridskolan i Heby. Hon undervisar fem dagar i veckan. Nedan följer en intervju med henne:

När började du arbeta på Heby RF?

Jag började som vikarie vt 2022 och började som ordinarie ridlärare för ett år sedan.

Vart du kommer ifrån och när flyttade du till Heby?

Jag är född i Haugesund i Norge och flyttade till Sverige som treåring, sedan dess har jag flyttat runt väldigt mycket men mestadels hållit mig runt Mälardalen. Direkt efter gymnasiet flyttade jag till Island och jobbade på hästgården Hofsstaðir där i ett år. Där ifrån köpte jag också min första häst Gæfa. Efter året på Island jobbade jag i 5 år som ridlärare och hästskötare på fantastiska Edeby Gård i Mariefred. Just nu bor hela min närmsta familj på olika platser i kommunen, eller precis på andra sidan av kommungränsen så då var det ganska naturligt att flytta hit för att komma närmare dom. Till centrala Heby flyttade jag sommaren 2022.

Vilka tider och ridgrupper har du på ridskolan?

Jag har ridgrupper på måndagar, tisdagar, torsdagar, fredagar och lördagar. Har alla knatte- och barn- och ungdomsgrupper som inte är specialgrupper.

Vad har du lärt dig under din tid som instruktör på ridskolan?

Har såklart lärt mig mer om stora hästar och ponnyer, då jag framförallt hade erfarenhet av islandshästar sen tidigare. Men det är också som vi brukar säga i islandshäst-kretsar att ”en häst är en häst är en häst”, vilket betyder ungefär att alla hästar behöver tränas enligt samma utbildningsmål där takt, lösgjordhet och kontakt lägger grunden för all ridning.

Hur har din pedagogik utvecklats under den här tiden? Vad är extra viktigt för dig i din roll som instruktör?

Något som jag tycker är roligt här är att vi har så mycket olika redskap som går att använda på lektionerna. De mjuka bommarna är en favorit då det blir väldigt tydligt för eleverna men jag har också märkt att, framförallt de yngre barnen, tycker väldigt mycket om att göra andra praktiska saker under ridlektionerna som till exempel flytta muggar, plinga i klockor och annat som vi har haft med på våra mer WE-inriktade lektioner.

Min främsta uppgift som ridlärare är att få hästarna och ryttarna att förstå varandra. Det är väldigt viktigt som ryttare att vara medveten om hur hästens inlärning fungerar och vad hästens naturliga beteenden är. Hästar gör inte saker för att vara dumma eller tvära, om hästen inte gör vad du vill så är det antingen för att du varit otydlig eller att något av hästens grundläggande beteenden flock, flykt eller föda, vägde starkare än ryttarens signal. För att det ska vara lätt för hästen att förstå och göra rätt så är det viktigt att ryttarna har bra sits och kan renodla sina hjälper = ger en signal i taget. Det är också jätteviktigt att vara tydlig och konsekvent som ryttare och inte ge signaler som man inte fullföljer. Men viktigast av allt är att se till att hästen tycker om och trivs med uppgiften och att häst och ryttare har en trevlig stund tillsammans. Det är vi, och inte hästen, som valt när den ska hanteras och ridas och då är det vi som människor som ansvarar för att hästen trivs och har det bra med oss.

Vad har eleverna för spännande nyheter att förvänta sig inför vårterminen?

Vi har väldigt många aktiviteter utöver den vanliga ridskoleundervisningen under vårterminen vilket är väldigt roligt! Något som jag tycker är extra kul är Pay and WE 4/2 som jag hoppas att många ridskoleelever anmäler sig till. Det är också en aktivitet som passar ryttare på alla nivåer eftersom man får ha med sig medhjälpare in på banan! Vi ska också ha några uteritter under våren något som är mysigt för både häst och ryttare. Hästar mår bra av varierad träning och av att gå på olika typer av underlag så därför vill jag att de ska få komma ut i naturen regelbundet.

Till sist, du har din fina islandshäst Ljufa på lösdrift, vad kan du lära oss om islandshästar som vi inte redan vet?

Det finns nog väldigt mycket, och jag skulle kunna prata om hästar oändligt länge men en stor skillnad är att islandshästar har fyra eller fem gångarter istället för tre som de flesta andra hästar har. Det är något som såklart påverkar ridningen.

Det är lite lättare att jobba med grundgångarterna trav och galopp när man inte har tölt och pass som kan röra till det. En islandshäst som hamnar i obalans i trav eller galopp väljer ofta tölt för att balansera upp sig själv och då behöver man oftast fortsätta jobba på grundproblemet oavsett gångart. Samma sak åt andra hållet om man har en häst som väljer trav framför tölt så betyder inte det att man måste träna extra mycket på tölt, utan kanske är det så att anledningen till att hästen har svårt att tölta är att den inte klarar av att gå i den graden samling som krävs och samling kan man träna på i alla gångarter. Men jag upplever också att det gör att man som islandshästryttare upptäcker brister i grundträningen tidigare, medan på ”vanliga” hästar så kan man komma ganska långt i ridningen innan man stöter på problem. Men grunden är essentiell oavsett typ av häst och därför är det såklart lika viktigt som storhäst- eller ponnyryttare komma ihåg att skynda långsamt och fundera över vilka signaler hästen inte riktigt förstår eller varför hästen inte klarar av att utföra det vi ber den om.